banner_6.jpg
 
 

Nyhetsarkiv

2011 oktober

Sveriges och Estlands kulturminstrar besökte Svenska S:t Mikaelskyrkan och det kyrkomuseet idag

Svenska S:t Mikaelskyrkan och Estlandssvenska kyrkomuseet fick idag, den 18.10 besök av Sveriges kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och Estlands kulturminister Rein Lang, som båda gav sig tid att tillsammans med medföljande bekanta sig med historien och uttryckte sin glädje över det arbete som blivit gjort och lovade framdeles göra allt för att hjälpa till på olika sätt.

museet.jpg

Här visas "Maria i barnsäng" från Ormsö kyrka, träskulpturen är daterad 1405 och räddades till Sverige 1944, återbördad till Estland och museet 2006. 

forskolan.jpg

Man besökte också Öppna förskolan,

här med föreståndaren Yvonne Leipalu

kulturministrarna.jpg

I främsta raden står fr. vä. Toomas Lilijenberg församlingens styrelseordförande, Sveriges Kulturminister Lena Adelsohn, Estlands Kulturminister Rein Lang, Kyrkoherde Patrik Göransson.

Ahdelson-i-Stmikael.jpg

--- och en hälsning skrevs i gästboken

Rekordmånga kom till hembygdsdagen 2011

Karin_welcome-2.jpg

Närmare 130 estlandssvenskar kom till Bagarmossens Folkets Hus för att fira Estlandssvenskarnas traditionella hembygdsdag. I år organiserade SOV i samarbete med Hembygdsföreningarna.

Dagen inleddes med välkomsthälsning av OHFs ordförande Karin Johansson.

atsvematskoren.jpg

Därefter framträdde Inga Ekman, MajLis  Lindros  och Hjalmar Stenberg, med  sånger av Rickulpoeten Ätsve-Mats  ackompanjerade av  Raul Targamaa på dragspel. 

servering.jpgUnder dagen serverades estlandssvenska maträtter: Ormsövälg och korngryn med surkål och ägghalvor, kaffe och kvargkaka.

Dagens gästföreläsare, John Chrispinsson  presenterade sin nya bok "Den glömda historien" särskilt kapitlen om  estlandssvenskarna i Reval och Hapsal. signering_3.jpg

I nästa programpunkt dansade Rågöbornas danslag fyra typiska danser från Rågöarna, dansgruppen hade återuppstått bara för dansa på hembygdsdagen.

Efter trevlig samvaro avslutades dagen med att vi tillsammans sjöng "Modersmålets Sång" som är tradition vid estlandssvenskarnas sammankomster.

Inslag om Estlandssvenskarna i Aktuellt och Rapport

Se inslaget här på SVT Play klicka på länken    svt-play.png   rapport3_l.gif


Artikel ur Sydsvenskan Publicerad 20 augusti 2011 0.05

sydsvenskan_logo_versaler.png

"Sverige sände ett budskap"


Aktuella frågor.

Idag firar Estland tjugo år av självständighet. Under ockupationen var stödet från Sverige särskilt betydelsefullt, skriver dokumentärfilmaren Imbi Paju.

När jag som liten besökte min farmor i södra Estland brukade min far berätta en och samma historia för mig då vi promenerade längs ruinerna av slottet Lais, där Karl XII slog läger år 1700. Min far redogjorde för tiden när Estland var en del av det svenska kungariket – den tid då ett gott skolsystem skapades, rättssystemet moderniserades och universitetet i Tartu grundlades.

Detta samtal ägde rum under den mörka, sovjetiska ockupationen, då det aldrig offentligt talades om andra epoker eller andra sätt att leva.

Min far berättade också om sin farfar, som före krig och ockupationer i Estland hade besökt samma ruiner och läst om svenska kungar.

Själv har jag aldrig träffat min fars farföräldrar. De förklarades som 80-åringar vara sovjetiska folkfiender och fördes med boskapsvagnar till Sibirien, där de efter ett år dog av sjukdomar och svält.

I Estland förstördes sammanlagt 30 miljoner böcker under de första åren av sovjetisk ockupation. Anledningen var att den kommunistiska regimen, under ledning av Josef Stalin, satte sig för att med hjälp av terror och hjärntvätt skapa en sovjetisk människa.

Trots årtionden av ockupation är banden mellan ester och svenskar betydelsefulla, åtminstone för Estlands del.

1980 kom jag tillsammans med andra ungdomar till den västestniska ön Ormsö för att skörda hö. Ön var militariserad och för att resa dit krävdes särskilt tillstånd. På ön bodde en gammal svensktalande kvinna. Före kriget hade ön varit hem för Estlandssvenskar. I något övergivet hus låg svenskspråkiga tidningar spridda på golvet, och ortsnamnen var svenska. Men byarna var tomma och människorna försvunna. De hade blivit deporterade eller flytt, nu väntade minnet av deras kultur på att väckas till liv igen.

Genom min barndom i det sovjetiska Estland upplevde jag ständigt ett slags närhet, inflytande och deltagande från Sverige.

Sverige öppnade hösten 1944 sina gränser för tiotusentals estniska flyktingar. Sverige blev ett land där demokratiska ideal och värderingar kunde leva vidare bland ester i exil. Lund blev en stad där det gavs ut mer litteratur på estniska än i det ockuperade Estland. I Uppsala arbetade framgångsrika språkvetare, och trots svårigheter nådde flera av deras verk över havet, till Estland.

Vetskapen om allt detta hjälpte dem som levde under förtryck att behålla tron på att Estland kunde bli självständigt igen.

När Estland 1991 återupprättade sin självständighet kom många ester från Sverige för att bygga upp det samhälls- och rättssystem som utplånats under ockupationen.

Estlands nuvarande president Toomas Hendrik Ilves är född i Sverige, och Sveriges utrikesminister Carl Bildt – som gav stöd åt Estlands självständighet i början av 1990-talet – betraktas av ester som något av en familjemedlem.

Det är som Estlands tidigare president Lennart Meri en gång uttryckte sig:

Estlands relation till Sverige är speciell.

Fram till Estlands frigörelse för tjugo år sedan uppfattade jag att det kom ett budskap från Sverige. Det var ett budskap om frihet.


IMBI PAJU


Måndagsmötet på Norrmalmstorg i Stockholm

Mellan klockan 12.00 -13-00 hölls det 80:onde Måndagsmötet på Norrmalmstorg i Stockholm i närvaro av Estlands, Lettlands och Litauens statsministrar och utrikesministrar. Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt var värd tillsammans med en stor del av regeringen och från oppositionen deltog Håkan Juholt. Vi kunde också se fd presidenter, utrikesministrar och ambassadörer bland gästerna. Reinfeldt.jpgStatsminister Fredik Reinfeldt inledde med mycket bra tal (som kan läsas här >>> ) följt av Lettlands statsminister Valdis Dombrovskis och Litauens Andrius Kubilius som i sina tal tackade svenskarnas för det stöds som Måndagsmötena på Norrmalmstorg hade gett dem. Man visste att där i Stockholm fanns det "massor av människor som samlats för vår skull, vi är inte ensamma, omvärlden vet om att vi finns". Estlands statsminister Andrus Ansip höll, till allas stora förvåning,Ansip.jpg sitt tal på svenska, en del av talet kan höras här >>> hela talet på estniska kan läsas här >>>

Mellan talen sjöng körer från Lettland och Estland och en dansgrupp från Lettland dansade.

Efter mötet på Norrmalmstorg bussades gästerna till Riksplandär och en ceremoni där Estlands, Lettlands och Litauens flaggor hissades utanför Riksdagshuset och Riksdagens talman Per Westerberg inledde med ett högtidstal. 

Initiativtagarna.jpg​Initiativtagarna till måndagsmötena 1990 var Peeter Luksep, Håkan Holmberg, Gunnar Hökmark och den 2002 bortgångne Andres Küng läs deras artikel  "Enskilda människor kan göra skillnad" här. >>>

Se bilder från Måndagsmötet här  >>>

Inslag från estniska televisionen här >>>


Ulo_Ignats.jpg

Ülo Ignats in memoriam

Efter en tuff sjukdom och behandlingar sedan årsskiftet. avled Ülo Ignats den 11 august 2011.

Han var född 1951 i Stockholm. Journalist och han var redaktör för Estniska Dagbladet i Sverige fram tills att sjukdomen satte stopp.

Han skrev ett flertal publikationer om Estlands utveckling och politiska framtid och Baltikums självständighet, bla "Den stora omvälvningen i Östeuropa".

Vi sörjer en mångårig vän och vårt fina samarbete under många år.



Succee för Svenskdagen i Tallinn

Årets Svenskdag firades i år i Lennusadam i Tallinn i dagarna tre. Svenskdagen började egentligen redan på fredagen och avslutades inte förrän på söndagkvällen eftersom svenskdagen i år firades samtidigt som Kulturhuvudstadsåret firade Tallinns havsdagar i tre olika hamnar, Reisisadam, Lennusadam och Peetrisadam. Tusentals besökte de olika platserna och scenerna där artister och musikuppträdanden avlöste varandra. Kulturrådet hade engagerat Sofia Joons och Mall Ney samt Tarmo Noormaa som tillsammans med Ingeborg Gineman, Inga Ekman och Hjalmar Stenberg framförde Etsve Mats Ekmans sånger som nu finns inspelade på CD. därefter fortsatte Sofia Joons på stråkharpa och Tarmo Noormaa på durspel med folkmusik från Rågöarna och Ormsö. När det sen blev dags för att lära sig dansa rågödanser med Gun och Nisse började det regna så denna programpunkt fick ställas in. Sven Salin öppnade dagen med ett anförande om 20 årsminnet av Estlands frigörelse och hur mycket den har betytt även för estlandssvenskarna.

Kulturrådet, Aibolands museum, SOV Estland och hembygdsföreningarna informerade om respektive förening och dess verksamhet.

Nargö Kyrkodag firades i strålande solsken ca 120 stycken tog tillfället iakt att besöka ön. Kyrkoherde Patrik Göransson höll gudstjänst i Nargö kyrka och därefter gick man till gravgården och i Södra byn genomfördes en byvandring.

Se fler foton från Lennusadam här >>>

Mattias.jpg

taltet_1.jpg


Estlandssvenska visor översatta till estniska

Sofia_Jones_2.jpgI samarbete med "MTÜ Vormsi säästev arendustegevuse ühing Ormse" har Sofia Joons och Jaak Johanson i vinter översatt 16 estlandssvenska folkvisor till estniska.

"Visorna har för mig varit som nyckelhål, genom vilka man får en bra insyn i den estlandssvenska kulturen och får en känsla för den estniska svenskheten", säger Sofia, som under Ormsös kulturdag den 19:e mars kommer hålla i en visstuga, där dagens ormsöbor får lära sig ormsövisor på både ormsömål och estniska. För att kunna

göra visorna spridbara på nätet, är de inte utgivna i bokform utan som ett pdf-dokument, som finns att hämta på August Pulsti õpistus hemsida. www.folk.ee/opistu/UserFiles/Õppematerjalid/eestirootsi_laulud.pdf

2011-01-21

Historiskt stormöte på Ormsö

Ormsöborna röstade NEJ till vindkraftverk på ön.

Läs mer >>>

2011-01-21

Estlandssvenskt på stömmingsmarknaden i Helsingfors den 3-9 oktober

Fartyget "Runbjarn" kommer att fungera som ett kulturrum med utställning, informationsmaterial, produkter och program som för fram historien om den svenska minoriteten i västra Estland och om dess kontakter till Sverige och Finland.

Läs mer >>>

2011-01-21

Gräsöbo återtog släktmark i Estland

Ända sedan Sovjetunionens fall har Gräsöbon Fred Söderberg och hans familj kämpat för att återta marken de förlorade under andra världskriget. Men öarna där Freds mamma en gång växte upp har varit militärt övningsområde i ett halvt sekel och väldigt lite finns kvar av det som en gång var en välmående estlandssvensk bygd. Läs mera >>>

2010-04-23

Bli museivärd i sommar på Aibolands Museum

En möjlighet för enskilda estlandssvenskar och att stödja Aibolands museum genom att ställa upp som obetalda museivärdar i sommar. På museet finns möjligheter till gratis logi – två forskarrum och mindre kokmöjligheter – för hågade värdar. I första hand är det under juli och början av augusti som detta stöd efterfrågas. Intresserade kan med förtroende vända sig till Christer Widgren och då ange vilken tid som skulle passa att stödja museet som museivärdar.

Ülo Kalm

Mail: ylo@aiboland.ee

Museidirektör

2010-04-23

Fira Ormsödagarna i sommar!

I samband med jubileerna på Ormsö erbjuder OHF tillsammans med TallinkSilja AB bra pris på resor dit. Olofsdagen den 29 juli och Svenskdagen den 31 juli kommer firas på Ormsö. Anmäl er så snart som möjligt, antal platser är begränsade.​

Läs mer här>>

2010-03-20

Hur man aktiverar sitt estniska medborgarskap och val till Kulturrådet för den svenska minoriteten i Estland

Under hösten 2010 kommer nytt val till Kulturrrådet att hållas.  Det är första gången ett omval inom det kulturella självstyret kommer sker efter det att Estland åter blev självständigt år 1991. Frågan om estniskt medborgarskap och möjligheterna att delta i valet samt vara valbar är åter aktuell.  

Den som har aktiverat sitt estniska medborgarskap och ha tagit ut beviset härför, dvs sitt pass eller ID kort kan även rösta i riksdagsvalet i Estland nästa år i mars. 

Mera information och ansökningsblankett finns på ambassadens hemsida >>

2010-04-11

Tips om ett författarevenemang

Välkommen till en historiekväll tillsammans med Populär Historia och Norstedts förlag! Onsdagen den 28/4 möter ni författarna Dick Harrison, Jonathan Lindström, Bo Eriksson och Allan Klynne som berättar om sina nya böcker.

Arrangörerna bjuder på vin och tilltugg och du har möjlighet att köpa böcker till specialpris.

OBS! Det finns enbart ett fåtal platser kvar, så först till kvarn ... Anmäl dig till osa@norstedts.se senast fredag 23/4 Antalet platser är begränsat

När: Onsdagen den 28/4 kl 17.30–19.30 Var: Norstedts förlag, Tryckerigatan 4 på Riddarholmen i Stockholm (ingång längst in på gården)

Arrangörer: Norstedts förlag och Populär Historia

2010-03-04

Ormsöättling ställer ut foton från Ormsö, Haapsalu och Tallinn på Skarpnäcks kulturhus

den 20/3 - 15/4 2010.

FARMOR KOM FRÅN ESTLAND

Min farmor kom från Estland i en liten båt som anlände till Stockholm vid midsommar 1942. Men den här utställningen handlar inte om farmor, utan om vad jag själv såg när jag så småningom åkte till Estland och Ormsö, den lilla ö där farmor föddes och levde de tolv första åren av sitt liv. Och det var ju hennes berättelser och sökandet efter mina rötter som gjorde att jag åkte dit.

Människor som bor eller reser i trakten kan med rätta hävda att bilderna inte fångar hela verkligheten, och det har heller inte varit min avsikt. Jag har tagit bilder av det som jag själv tyckt varit vackert och fascinerande.

Läs mer>>

2010-01-18

Sven Salin blir redaktör för en "Biografi om Hans Pöhl - Estlandssvenskarnas store ledare". Hans Pöhl var initiativtagare till bildandet av SOV och dess första ordförande, han var utbildad lärare i Tartu, Camebridge och Oxford. Han skrev Estlands första Engelsk - Estnisk ordbok, bildade Svenska Folkförbundet, var statsråd och satt i den lagstiftande församlingen som bl a utarbetade minoritetslagarna.

Övriga skribenter är Göte Brunberg, Bo Nyman, Lennart Limberg, Mart Kuldkepp, Lars Rönnberg, Uile Kärk-Reme, Patrik Göransson och Margareta Hammerman. ​

Boken beräknas vara klar för utgivning under hösten 2010.

Januari 2010

Fotoalbum från Ormsö 1937-38

Från systrarna Österbloms resor till Ormsö 1937  och 1938. 

Fotoalbumets första del, resan till Ormsö kan ses här >>>

Fotoalbumets andra del med foton från den första tiden i Sverige kan ses här>>> 

2009-10-31

"Från Spithamn till Sverige"
Läs Sven Borrmans berättelse om flykten 1944 >>>

2010-01-15

Förra året fick arkivgruppen ett fotoalbum från systrarna Österbloms resor till Ormsö 1937  och 1938. 

Albumet har välvilligt ställts till arkivgruppens förfogande för avfotografering. Fotoalbumets första del kan ses här >>>

Nytt! Fotoalbumets andra del med foton från den första tiden i Sverige kan ses här>>> 

 

2009-11-29

1:a Advent firades på SOV i Stockholm och i St Mikael i Tallinn.

Se bilder från firandet här >>>

Flykten från Estland 1943-1944.

Utställning om flykten 1943-44. Samtidigt har man en föreläsnings-serie om olika estlandssvenska kulturella företeelser.

Utställningen och seminarierna pågår t.o.m 2010-01-31

www.upplandsmuseet.se

2009-11-15

Fullsatt på Upplandsmuseet när Sven Salin höll ett seminarium om "Svenskarnas bosättningar i Estland, det nationella uppvaknandet och vad som hände med estlandssvenskarna i Sverige".

SvenSalinsanforande.jpg

22september1944.jpg

2009-10-18

Estlandssvenskarna medverkade vid Bok & Bibliotek 2009

Här finns foton från årets bokmässa.

Ni går till www.balticbooks.se

2009-09 05

Upprop!

Hjälp Rågöborna att protestera mot planerna på att bygga ett kärnkraftverk på Stora Rågö.Gå till sidan för Nej till kärnkraftverk på Stora Rågö

200910-29

Avtalet med Tallink Silja AB gällande rabatter för 2010 är klart för Estlandssvenska Hembygdsföreningar och SOV!

Avtalet undertecknades den 15 oktober 2009, hos Tallink Silja AB vid våra förhandlingar med undertecknad och Lennart Eriksson, ordförande i VKÜ samt Fredrik Nilsson, Tallink Silja AB..

Avtalet är förlängt att gälla under 2010 med samma rabatter som tidigare och som framgår av bifogade avtalet.

Kontakta din förening för att erhålla bokningskod och telefonnummer för bokningen på Silja Tallink.

2009-10-19

Flykten från Estland 1943-1944.

Utställning om flykten 1943-44 visas på Upplandsmuseet

i Uppsala under hösten, www.upplandsmuseet.se

 

2009-09-05

Upprop mot provborrningarna för ett kärnkraftverk på Stora Rågö!

Det statsägda energibolaget Eesti Energia vill bygga ett kärnkraftverk på Stora Rågö. Den 7 september

tillkännagav de estniska dagstidningarna att miljöministeriet gett Eesti Energia tillstånd att provborra på ön, tre stycken hål på och ett på djup, för att undersöka de geologiska förutsättningarna. Frånvaron av mänsklig verksamhet och tillgången av kylvatten har framhållits som argument för bygget. Vidare säger man ”Som Stora Rågös främsta fördel ser vi förhållandet, att ön är tom på folk och det är planerat, att så skall det förbli

Man ska komma ihåg att när Estland förklarade sig självständigt i augusti 1991 så skulle det dröja ytterligare två år innan den sovjetiska militären lämnade Rågöarna. Det var förbjudet att besöka öarna. Därefter påbörjades en lång och mycket seg process om återlämnandet av våra marker som avslutades först år 2000! Öarna som använts som bombmål ända fram till 90-talet har sanerats från militärt skrot men saknar infrastruktur. Med utgångspunkt från ovanstående är det kanske inte så konstigt att Stora Rågö, som varit mest utsatt, ännu inte fått sin första bosättning. På Lilla Rågö däremot, som ligger öster om Stora Rågö, har en by vuxit upp i gammal rågöstil. Idag bor tre personer på ön året runt, de lever av fiske, djurhållning och jordbruk. Utöver dessa är det flera personer som har byggt hus och bor där stora delar av året.

Om Eesti Energia bygger kärnkraftverk på Stora Rågö måste de förmodligen bygga en vägdamm från fastlandet (hur ska de annars komma till ön?). Vägdammen kommer att stänga av Kurkseväin som redan idag brottas med övergödning. Således blir även Korkis-och Vippalbor drabbade.

Och hur blir det för oss rågöbor/ättlingar? Våra marker blir totalt värdelösa, vi kan varken använda den eller sälja den.  För att inte tala om riskerna. Vem vill bo i närheten av ett kärnkraftverk?  Vi rågöbor/ättlingar är djupt oroade och behöver allt stöd vi kan få. På hembygdsdagen påbörjades en namninsamling mot kärnkraftsbygget som ska skickas till Eesti Energia. Du behöver inte vara rågöbo för att protestera. Stöd oss i vår protest mot bygget!

 

2009-09-01

Nystart av folkhögskolan i Tallinn

Folkhögskolan i Tallinn har startat om på nytt. Chef för skolan är Sirli Linnat, som kombinerar med läraryrket i engelska och tyska.

Skolan har bytt namn och heter nu heter Rüütli Rahvakool och har övertagit lokalerna efter Svenska folkhögskolan i St Mikael.

Kurser anordnas i första hand i språk, förutom svenska kan man studera isländska engelska och tyska. Ny hemsida www.r9.ee

Upp


© MH 2009 | Roslagsgatan 57 ½ tr. ned, 113 54 Stockholm | Tel: +46 8 612 75 99 |

e-post: info@estlandssvenskarna.org | webmaster@estlandssvenskarna.org