banner_6.jpg
 
 

Kustbon_2_2011.jpg

innehall_kustbon2_2011.jpg

Kustbon nr 2 2011

Ledaren

Detta nummer behandlar en svår tid i vår historia. Det har i år gått 70 år sedan sommaren 1941 då Estland blev ett av många slagfält under det andra världskriget. Under de sovetiska styrkornas tillbakadragande mobiliserades och deporterades många estlandssvenskar. Det är ett svårt och känsligt ämne. Vi har väl alla någon familjemedlem, släkting, vän eller granne som drabbades av dessa mobiliseringar eller deportationer. För de flesta var dessa begrepp liktydiga. Färden gick österut med okänt öde. Många kom tillbaka men inte alla. Av 490 mobiliserade eller deporterade estlandssvenskar kom 209 tillbaka. Bakom varje siffra i denna statistik finns en persons livsöde. Var och en med sin unika berättelse. Kustbon berättar i detta nummer några av dessa historier.

I sommar borde vi passa på att vid varje sommargudstjänst, byvandring eller annan aktivitet runt om i Estlands svenskbygder minnas de som rycktes bort med en tyst minut.

 

Svenskdagen med betoning på havet

Åter till nutiden. Kulturrådet har en ny ordförande, Sofia Joons, och ny styrelse under ordförandeskap av Neeme Kari. Jag önskar dem lycka till i deras viktiga uppgift att representera och föra estlandssvenskarnas talan i det officiella Estland.

Det är också Kulturrådet som arrangerar Svenskdagen, som i år infaller den 16 juli. Svenskdagen arrangeras som en del av Havsdagarna i Tallinn. Tallinn och Åbo är i år de två europeiska kulturhuvudstäderna och i programmet för kulturhuvudstadsåret finns Havsdagarna som arrangeras vid den tidigare marinflygstationen i Tallinns hamn. Svenskdagen arrangeras inom ramen för dessa Havsdagar. På söndagen den 17 juli är det Nargö kyrkodag. Har ni inte tidigare besökt Nargö – ön som man passerar på nära håll med färjan till och från Tallinn – så finns det ett utmärkt tillfälle denna sommar. Så boka in helgen 16-17 juli för en helg i Tallinn.

Utöver Svenskdagen så finns det naturligtvis fler evenemang och aktiviteter i Estlands svenskbygd. Läs kalendariet och hembygdsföreningarnas spalter så är sommarens kalender fylld. Jag hoppas vi ses i svenskbygden under sommaren.

 

Blåklinten reser sig

Symbolen för Estlands lidande under mobiliseringar och deportationer är den brutna blåklinten (murtud rukkilill). Ett minnesmärke instiftat av Lennart Meri 2001 och har delats ut till många av de som drabbades. Låt oss denna sommar inte se några brutna blåklinter utan se Estlands nationalblomma växa högt, rakt och starkt.

Som vanligt önskar jag Kustbons läsare en lång, skön och avkopplande sommar var ni än tillbringar den.

Lars Rönnberg

Ordförande SOV


Komplettering av listorna över deporterade och mobiliserade i Kustbon

I Kustbons juninummer finns listor med 500 estlandssvenskar som deporterades och mobiliserades sommaren 1941. Tyvärr kom listan med tolv män från Rågöarna inte med i detta nummer av Kustbon men kommer i nästa. Vi hjälper därför till att publicera den redan nu här på SOVs hemsida.

Lilla Rågö

Bertholm, Osvald från Åkes född 1916. Vidare öden okänt

Nystil, Oskar. Från gården Ri född 15 mars 1911. Mobiliserad 22 juli 1941. Återkom efter kriget och bodde därefter i Tallinn. Han besökte också sin mor i Sverige under slutet av 1960-talet.

Pöhl, Viktor: Även upptagen på listan för mobiliserade från Nuckö eftersom han arbetade på Birkas folkhögskola. Se sidan 17 i Kustbon!

Stahl, Paul. Född 1908. Paul Stahl var bördig från Vad i Rickul, men bosatte sig på Lilla Rågö. Estniska kåren. Stupade i Kurland den 23 mars 1945.

Vesterholm, Ivar från gården Labb Jakas. Född 1917. Vidare öde okänt.

Stora Rågö

Espling, Andreas. Från gården Lotes Matses född 1916. Mementos förteckning omnämner en Espling, svensk, från ön Kihnu, som befunnit sig i Kotlas, Arhangelsk oblast, där han dött i arresten. Förnamn liksom övriga uppgifter saknas. Sannolikt att Kihnu är en missuppfattning och sammanblandning med Rågö.

Grönlund, Gottfred. Från gården Lotes Ades, född 1917. Mobiliserad 3 juli 1941. Vissa rykten har gjort gällande att han blivit ihjälslagen i arbetslägret, men uppgiften har ej kunnat kontrolleras.

Grönlund, Osvald. Från gården Lotes Ades, född 1917. Den förres tvillingbror. Arbetsbataljonen Kravasino i Kirov oblast. Därefter enrollerad till Estniska kåren. Stupade 23 mars 1945 i Kurland.

Kantberg, Viktor. Från gården Skitt född 1912. Den ende av de mobiliserade från Stora Rågö som var gift och hade barn. 1942 kom han över till tyskarna vid Velikije Luki. De satte honom i krigsfångeläger i Viljandi. Där dog han 1943 av umbärandena i lägret.

Lindqvist, Axel. Från gården Back, född 1916. Vidare öde okänt.

Mardi, Ivar. Från Mardins född 15 oktober 1915, mobiliserad 27 juli 1941. Arbetsbataljon 790 i Krasnouralsk, Sverdlovsk oblast. Därefter enrollerad till Estniska Kåren. Vidare öde okänt.

Nyman, Johannes från gården Bentes Gastuvi. Född 31 december 1915. Mobiliserad 24 juli 1941. Vidare öde okänt.

Ponder, Albert. Från gården Benes född 29 november 1914. Mobiliserad 24 juli 1941. Vidare öde okänt.

Med de tolv namn som tillkommer (Viktor Pöhl fanns upptagen i Kustbon) ökar antalet mobiliserade estlandssvenskar till 376. Av dem överlevde 148 kriget och 228 stupade eller försvann. För Rågöborna var andelen döda eller försvunna ovanligt hög, elva av tretton man. Bara Oskar Nystil och Viktor Pöhl överlevde vad vi vet.

Red. Mattias Reinholdson


© MH 2009 | Roslagsgatan 57 ½ tr. ned, 113 54 Stockholm | Tel: +46 8 612 75 99 |

e-post: info@estlandssvenskarna.org | webmaster@estlandssvenskarna.org