banner_6.jpg
 
 

Kustbon_3_2011-.jpg

Ur innehållet:

Rågskörd på Runö, av Tomas Dreier

Tomas Dreijer minns slitet och arbetsglädjen

Från förrgågna av Mson

Svenskarna kom först till Ormsö, av Jonathan Lindström

Klagomännen del 2, åter till landet där alla mår bra

Fler namn på deporterade och mobiliserade

Komplettering om kaoset i Tallinn, av Valter Erkas

Estland 20 år av frihet, av Peter Nylander

Estland idag, av Kaire Reiljan

Sommarutställning på Ormsö och Nargö

Nargöbåt blev vattenlycklig , av Peter Nylander

Svenskarna märktes i Kulturhuvudstaden, av Mson

Minneskapsel inmurad på Stora Rågö

Stort intresse för rågömusik

Skadeangrepp på Runö utreds

Fastighetspriserna i Estland nere på 2004 års nivå

Recension av Byggnadsapotekets handbok

Kustbon nr 3 2011

Lars_Ronnberg2.jpg

Ledaren

Det är i dagarna 20 år sedan Estland återfick sin självständighet efter många års ockupation av Sovjetmakten. Jag behöver inte berätta bakgrunden till eller de direkta händelserna kring utropandet av självständigheten för 20 år sedan. Flera av er deltog säkert i firandet för några veckor sedan med bland annat det 80:e Månadsmötet på Norrmalmstorg och ett återskapande av Kedja för Frihet i miniatyr längs en bit av Strandvägen. Originalet – för 20 år sedan – sträckte sig från Tallinn i norr till Vilnius i söder.

Självständigheten var startpunkten för ett ambitiöst och framgångsrikt arbete att återskapa ett civilt samhälle i Estland där återlämningen av fast egendom till ägarna – eller deras arvingar – av marken och husen 1940. Denna återlämning var en förutsättning för den återinflyttning och vitalisering av Svenskbygden som vi sett de senaste tio åren. Estlandssvenskar från Sverige har flyttat tillbaka eller köpt nya hus. Många andra tillbringar kortare eller längre del av året i Estlands svenskbygd. Detta anser jag har enbart gynnat Svenskbygden. Det lokala näringslivet har fått fler kunder och en bygd där det finns människor är en levande bygd.

Svenskbygden – som många andra kustområden och öar – lever upp under sommaren. Av olika orsaker blev det ingen resa för mig till Estland i somras men från andra har jag hört att sommaren förflutit ungefär som vanligt i Svenskbygden. Grill- och strandfester, byvandringar, andakter och gudstjänster, bouletävlingar mm mm har avverkats under sommaren. En av de återkommande arrangemangen är Svenskdagen som denna gång hölls i Tallinn. Som en del av det europeiska kulturhuvudstadsåret och Sjödagarna hölls Svenskdagen vid den gamla marinflygbasen i Tallinns hamn.

Trots rätt ostadigt väder var Svenskdagen välbesökt, enligt de rapporter jag fått. Den stora skillnaden mellan årets Svenskdag och de som hållits åren innan var att det var främst besökare som inte var estlandssvenskar. Det öppnar upp för en intressant frågeställning: För vilka är Svenskdagen till för? Av erfarenhet vet vi att antalet besökare är tyvärr rätt lågt från andra trakter än där Svenskdagen arrangeras. Hembygdsföreningarna och andra organisationer är på plats men svenskarna från andra svenskbygder kunde vara fler på plats än vad som hittills kommit på Svenskdagen.

Vad ska vi använda Svenskdagen till? Ska den cirkulera bland olika platser inom Svenskbygden och samla estlandssvenskarna i Estland till fest och gemenskap? Eller ska vi använda den till att informera allmänheten i Estland om estlandssvenskarna och Svenskbygden. Uppmärksamheten från besökarna i Tallinn kanske ger mersmak? Ska vi finnas där estländarna finns på sommaren; folkmusikfestivalen i Viljandi eller Estlands sommarhuvudstad Pärnu? Eller ska vi uppmärksamma Runö nya kyrkas 100-årsjubileum nästa år och fölägga Svenskdagen till Runö?

Det är formellt Kulturrådet som beslutar var Svenskdagen ska arrangeras men jag tycker det finns all anledning till en allmän diskussion om inriktningen på Svenskdagen och var vi förlägger den. Tyck till och hör av er! Framför dina synpunkter och tanker till Kulturrådet, till hembygdsföreningarna eller till mig! Din uppfattning är viktig även i denna fråga!

Att redan nu tänka på och fundera om nästa års sommar är väl ett tecken på att sommaren som passerat var en fin sommar och man redan nu längtar till nästa sommar? Men innan vi når nästa sommar har vi en höst, vinter och vår att ta oss igenom. För Kustbons läsare innebär det ytterligare några nummer av tidskriften att läsa innan det blir sommar och för SOV:s medlemmar innebär det ett antal föreningsarrangemang som styrelsen och jag hoppas blir intressanta och givande för våra medlemmar. Det tål att upprepas, föreningen är till för er medlemmar. Ju mer engagerade föreningens medlemmar är desto bättre förening!

Väl mött under hösten!

Lars Rönnberg

Ordförande


© MH 2009 | Roslagsgatan 57 ½ tr. ned, 113 54 Stockholm | Tel: +46 8 612 75 99 |

e-post: info@estlandssvenskarna.org | webmaster@estlandssvenskarna.org