banner_6.jpg
 
 

Kustbon_4_2015.jpg

UR INNEHÅLLET

Julen 1940 med den lilla protesten av Mson sid 3

Estlandssvensk jul 1939-1944. Faximil ur Kustbon 4 1944 sid 4

Svenskjulfest i Reva! 1917. Faximil ur Kustbon nr 2 1918 sid 6

Rec: Jonathan Lindström: Biskopen och korståget 1206 sid 7

Talharpans återkomst av Ain Haas sid 14

Rec: Ordbok for Rickulmålet med formlära sid 19

Val nästa höst till Kulturförvaltningen av Lars Rönnberg sid 21

Rec: Filmen 1944 av Ove Knekt sid 23

Rec: Roger Moorhouse: Djävulens allians av P Nylander sid 24

U-båten Orzel förevändning för Stalin av Peter Nylander sid 26

Aibotapeten på vandringsutställning av Lena Weesar sid 28

Byalag startar insamling "Från flykting till flykting" sid 29

Spännande brev från Spithamn 1957 sid 30

De svenska historiedagarna i Tallinn av Mson sid 31

Hembygdsdagen på Nordiska museet i Stockholm sid 32

Kyrkodagen i Ansgarskyrkan på Lidingö sid 34

Carl Russwurms Eibofolke översatt till estniska sid 35

Nystartade Aibokören reser till sångfesten i Hapsal 2016 sid 43

President Lennart Meris estlandssvenska släktingar

Verksamhetsåret 2015

Fasta inslag

sid 40

sid 48

Från färr gånga av Mson sid 5

Kalendarium sid 27

Hembygdsföreningarna sid 36

Familjesidorna sid 41

Till vila: Emil Beckman: På sin sista seglats sid 42

Till vila: Uile Kärk-Remes: Lade grunden för Kulturrådet sid 43

Till vila: Agneta Ahlström: Mormodern och flyktresan sid 44

Till vila: Peeter Luksep har avlidit sid 46

Till vila: Anton Treiberg: Äldste estlandssvensken sid 47

Bilden på första sidan:

Årets hembygdsdag hölls på Nordiska museet

i Stockholm. På väg in syns från vänster Agnes Callenmark, Lis Callenmark och Inger Söderlund, alla tre från Rickul.

Foto: Mson.

Margit-Rosen-Norlin-2.jpg

Margit Rosen Norlin

Ordförande SOV

Kustbon nr 4 2015

.

Året rinner iväg och vi har i vår förening haft många intressanta aktiviteter med bland annat dokumentation av dialekterna, visning av Aibotapeten, hembygdsdag med folkdräkter och musikgudstjänst samt pub-aftnar med tillfällen för sång och samtal med vänner och bekanta.

 

Efter drygt 70 år i Sverige tror jag att inte så många använder sin ös dialekt till vardags. Här finns dock undantag: det gäller ”flickorna från Borrby” på Ormsö, som träffas regelbundet och samtalar på sitt modersmål, ormsödialekten. Rickul/Nucköborna har också varit flitiga vilket resulterat i en ordbok för dem som är intresserade av att fortsätta använda sin dialekt.

I februari hade vi besök i våra lokaler på Roslagsgatan av personal från Göteborgs Universitets forskningsprojekt om de estlandssvenska dialekterna. I november gjorde de ett nytt besök hos oss för fortsatt dokumentation. Det börjar bli svårt att hitta personer från de mindre öarna men listan på anmälda berättare har ändå kunnat fyllas.

Min egen dialekt från Nargö har börjat blekna. Jag har efter att mina föräldrar avlidit inte haft tillfälle att använda dialekten. Under hösten har jag haft tät brevväxling per e-post med professor emerita Marianne Blomqvist i Ekenäs i Finland för ett arbete om bynamnen och ö-namnet Nargö för Tartu Universitet i Estland. I inledningen står att Nargö har tre språk, öns dialekt, rikssvenska och estniska. Problem uppkommer när jag meddelar text på svenska och Marianne översätter till finska samt förmedlar texten vidare för översättning till estniska, där det estniska alfabetet inte överensstämmer ifråga om uttal av bland annat bokstäverna o, u och y i svenskt språkbruk.

 

För folkdräkterna, som ju också ändras med tidens gång, hade vi en intressant dag på Nordiska museet i Stockholm, där personal visade vad som fanns från estlandssvenska områden som insamlats vid slutet av 1800-talet. Ibland får jag frågan om vi hade folkdräkt på Nargö men svaret blir nej. Ön återbefolkades vid mitten av 1700-talet från olika öar och kuster och staden Revals närhet påverkade klädseln.

 

För årets höstgudstjänst valde vi Ansgarskyrkan på Lidingö. Det blev en musikandakt med sång och musik. Sofia Joons sjöng a cappella koraler från öarna och cittraspelande damer förstärkta av dragspel inbjöd till psalmsång av välkända melodier. Mattias Reinholdson berättade för oss om vad som finns skrivet om flykt i Bibeln. Ett väl valt ämne i dessa dagar.

 

Vi önskar er alla God Jul, Gott slut på detta år och Gott Nytt 2016!


© MH 2009 | Roslagsgatan 57 ½ tr. ned, 113 54 Stockholm | Tel: +46 8 612 75 99 |

e-post: info@estlandssvenskarna.org | webmaster@estlandssvenskarna.org