banner_6.jpg
 
 

laulupeo_logo_moodul.jpg

Estlandssvensk Sångarfest i Hapsal den 8-9 juni 2013

Sangarfesten-Kreek-dirigera.jpg

                                                                                                                                                                           Foto SOVs arkiv

Cyrillus Kreek dirigerar sångafestens körsångare 1933


Förra gången det begav sig var den 2 juli 1933. Då hade esterna mött upp för sin tionde sångfest – laulupidu och estlandssvenskarna tog efter upplägget och ordande en egen fest med sång, folkdans och hemslöjd på slottsgården i Hapsal. Nu tar vi i festkommitén – Estlandssvenska kulturrådet och Aibolands museum - chansen och bjuder in till den andra estlandssvenska sångfesten 80 år senare den 9 juni 2013!

Festdagens mål och motto är samma som för 80 år sedan:


Den svenska allmänheten uppmanas att mangrannt deltaga i den svenska sommar- och sångafesten i Hapsal den 2 juli. Enligt vad man kan förstå, kommer deltagandet att bli livligt och även deltagare utifrån väntas. Måtte svenskarna samlas i ”enighetens” tecken, och måtte det alldagliga smågrälet glömmas för en stund! Måtte man även här i Svenskestland nu visa, att vi den 2 juli kunna sjunga svenskarna samman. Enighet ger styrka och för befrämjandet av den svenska saken äro vi i stor behov av enighet. (Kustbon 14 juni 1933.)

Efter den första sångfesten skrev man i Kustbon (12 juli 1933), att:

”Det visade sig nu, att den idé, som av fru Helga Blees lancerats att förena sången med hemslöjden och folkdansen till en kulturfest, var genialistiskt uttänkt. Djärv var den, i ty att sex månader tillbaka själva underlaget för en sångfest ännu saknades, nämligen sångkörerna. Men uppslaget gav stöten och vår lärarkår tog initiativet att skapa sångkörer å de orter, som saknade sådana, medan flitiga händer vid vävstolen och knyppeldynan förfärdigade alster av sin vackra konst. ”

Precis som då bjuder vi även den här gången in körer och orkestrar utifrån – från Sverige och Finland. Det är flera körer och orkestrar som börjar sin sommarsäsong med den estlandssvenska sångarfesten! Vi har även bjudit in folkdanser och folkmusiker från de estlandssvenska områden i Estland och unga musiker som är intresserade av det estlandssvenska kulturarvet.

Vi utgår från programmet från den förra sångarfesten och börjar dagen med en gudstjänst i domkyrkan. Därefter följer en parad genom staden som leder till slottsgården. Mellan sångerna som framförs av gemensamt av alla medverkande körer och orkestrar kommer de olika körerna dela med sig av sin egen repertoar och folkdanslag uppträda med estlandssvenska danser. Sångerna kommer klinga på både svenska och estniska!

Publik-framfor-scenen.jpg               paa-scen.jpg 

efterslantare.jpg               Saangparaden-fraan-Ormsoe.jpg

Medverkande körer och danslag:


Körer:
Järna kirikukoor (Sverige)
Sångens vänner (Finland)
Aurora (Finland)

Singsby Sångkör (Finland)
Laudaukse kääksutajad (Estland)
Rådmansö skärgårdskör (Sverige)
Kvinnokören Netty (Estland)
Projektkörer från Tallinn och Hapsal

Folkdanslag:
Leesikad (Estland)
Ormsös folkdanslag (Estland)
Ürgleigarid (Estland)
Nuckös folkdanslag (Estland)

Sångare och musiker:
Oliver Kuusik (Estland)
Blåslaget (Finland)
Folkmusikgruppen “Folkvart” från Hapsal(Estland)
Uku-Madis & Indrek Vainu (Estland)
Sofia Joons & co (Estland)

Program för 8-9 juni

8 juni

13.00 Körerna repeterar det gemensamma programmet och paraden.

18.00 Lena Willemark, Tõnu Kõrvits, Tõnu Kaljuste - Nargenfestivalens konsert i slottskyrkan i Hapsal

21.00 Festivalskväll på Kuursaal

9 juni

11.00 Gudstjänst

12.00 Sångarfestens parad till slottsgården

ca 13.00 Sångarfest

ca 15.00-15.30 Paus för picknick

ca 15.30-17.00 Dansfest

Presentationer

Lena_Willemark_foto_johan_mansson_liten-2.jpg

Lena Willemark & Tõnu Kõrvits & ERSO & Tõnu Klajuste

Den första och hittills enda estlandssvenska sångarfesten anordnades 1933, för 80 år sedan. Årets sångarfest hyllar minnet av den förra sångarfesten men blickar även framåt och har beställt ett nytt arrangemang av estlandssvenska folkliga koraler av kompositören Tõnu Kõrvits som kommer framföras under galakonserten den 8 juni 2013 i Hapsal kl 18.00 med Lena Willemark som solist, Tõnu Kaljuste som dirigent och musiker ur Estlands Symfoniorkester (ERSO).  

Lena Willemark har i tidigare musikprojekt arbetat mycket med folkliga koraler inte bara från Sverige utan också från svenskbygderna i Estland och Gammalsvenskby i Ukraina. Lenas tolkningar av koralerna är personligt färgade, vackert berörande och kommer med största sannolikhet vara mycket inspirerande för hennes kommande medmusiker och publik i Hapsal och göra djupa avtryck i den estniska musikkulturen. Hennes medverkan och samarbete med Tõnu Kaljuste (dirigent) och Tõnu Kõrvits (kompositör) kommer bli uppmärksammat av estnisk media och konserten spelas in av Estlands Radio.  

Projektet är unikt i och med att det bygger på ett möte mellan en folkmusikalisk tradition och nutida konstmusik. Tõnu Kõrvits är en mycket lyhörd kompositör som vill skapa klanger kring Lena Willemarks sång och låta hennes tolkningar av de folkliga koralerna klinga så naturligt och ostört som möjligt.

 

Lena Willemark & Tõnu Kõrvits & ERSO & Tõnu Klajuste

Esimene ja siiamaani ainus eestirootsi laulupidu toimus 1933, 80 aastat tagasi. Tänavu laulupidu tähistab esimese laulupeo mälestust aga vaatab ka edasi, tuleviku poole, ja on koos Nargelfestivaliga tellinud uusi seadeid eestirootsi rahvakoraalidele Tõnu Kõrvitsalt, mille esiettekanne toimub galakontserdil 8. juunil Haapsalus kell 18.00. Mängivad muusikud ERSO, soleerib Lena Willemark ja juhatab Tõnu Kaljuste.

Lena Willemark on varasemates muusikaprojektides töötanud palju rahvakoraalidega mitte ainult Rootsist vaid ka rootslaste aladelt Eestis ja Ukrainas. Lena koraali tõlgendused on isiklikult värvitud, ilusasti puudutavad ja saab olema väga inspireerivad tema kaasmuuskute ja publiku jaoks Haapsalus ning tõenäoliselt on ka see, et tema laul jätab kestvad jäljed eesti muusikakultuuri. Töötame selle nimel, et tema osalemine ja koostöö Tõnu Kaljuste (dirigent) ja Tõnu Kõrvitsaga (helilooja) saab korralikult tähele pandud eesti meedia poolt. Eesti raadio salvestab kontserdi. 

Projekt on unikaalne, kuna see põhineb pärimusuusika ja nüüdismuusika vahelisel kohtumisel. Tõnu Kõrvits on väga tundlik helilooja, kes soovib luua kõlapildi Lena Willemarki laulu ümber ja lasta tema tõlgendustel võimalikult loomulikult ja segamatult kõlada koos ERSOga. 

Oliver-Kuusik-(1).jpgOliver Kuusik

Oliver Kuusik började sina studier i sång vid Estlands Musik- och Teaterakademi hos Pille Lill och Virgilius Noreikas. 2006 avslutade han både magisterprogrammet där och studier vid Guildhall School of Music & Drama (London) hos Rudolf Piernay.

Några av de viktigaste rollerna i Kuusiks repertoar är Faust (Gounod „Faust”), Nemorino (Donizetti "Kärleksdrycken"), Prins Ramiro (Rossini “Askungen”), Sesto (Händel "Julius Caesar"), Tebaldo (Bellini ”Capuleti e i Montecchi"), Fenton (Verdi “Falstaff”), Rinuccio (Puccini “Gianni Schicci”), Nicias (Massenet „Thais“), Don Ottavio (Mozart “Don Giovanni”), Ferrando (Mozart "Cosi Fan Tutte"), Polidoro (Mozart “La Finta Semplice"), Quint (Britten „The Turn of the Screw“), Christian (Tamberg „Cyrano de Bergerac“), Edwin (G&S „Trial by Jury“), Brighella (Jonathan Dove “The Little Green Swallow”), Enjolras (Schönberg ”Les Misérables”) m.fl.

Som uppskattad kammar- och oratoriumssolist har Oliver Kuusik medverkat i mer än 25 stora uppsättningar (bl.a. Händels „Messias“, Beethovens ”Symfoni nr 9”, Haydns „Skapelsen“ och Mozarts „Requim”), givit solokonserter och uppträtt på festivaler runt om i Europa, Amerika och Kanada.

Av alla stipendier och utmärkelser Kuusik tilldelats kan nämnas att han 2011 fick SEB banks publikpris ”Årets solist 2011” och blivit nominerad till festivalens "Jeunes Ambassadeurs Lyriques" pris (2009 Montreal, Canada) samt blivit tilldelar Teaterförbundets årspris för sin roll som Peter Quint rolli i Brittens opera ”The Turn of the Screw”. 

Oliver Kuusik

Oliver Kuusik alustas õpinguid Eesti Muusika- ja Teatriakadeemias Pille Lille ja Virgilius Noreika lauluklassis ning aastal 2006 lõpetas nii magistrantuuri kui ka ooperistuudio Guildhall School of Music & Drama’s (London, UK) Rudolf Piernay juhendamisel.

Tähtsamaid rolle Kuusiku repertuaaris on Faust (Gounod „Faust), Nemorino (Donizetti "Armujook"), Prints Ramiro (Rossini “Tuhkatriinu”), Sesto (Händel "Julius Caesar"), Tebaldo (Bellini "Capuletid ja Montecchid"), Fenton (Verdi “Falstaff”), Rinuccio (Puccini “Gianni Schicci”), Nicias (Massenet „Thais“), Don Ottavio (Mozart “Don Giovanni”), Ferrando (Mozart "Cosi Fan Tutte"), Polidoro (Mozart “La Finta Semplice"), Quint (Britten „Kruvipööre“), Christian (Tambergi „Cyrano de Bergerac“), Edwin (G&S „Trial by Jury“), Brighella (Jonathan Dove “The Little Green Swallow”), Enjolras (Schönbergi „Hüljatud“) jpt.

Hinnatud kammer- ja oratooriumisolistina on Oliver Kuusik osalenud üle kahekümne viie erineva suurvormi (sh. Händeli „Messias“, Beethoveni 9. Sümfoonia , Haydni „Loomine“, Mozarti „Reekviem“ jpt.) ettekannetel, andnud soolokontserte, ning osalenud festivalidel mitmel pool Euroopas, Ameerikas ja Canadas.

Arvukatest pälvitud preemiatest ja auhindadest võiks ära mainida SEB panga publikupreemia "Aasta Solist 2011", "Jeunes Ambassadeurs Lyriques" festivali laureaat (2009 Montreal, Canada) ja Teatriliidu aastapreemia Peter Quint´i rolli eest Britteni ooperis "Kruvipööre”.

Uku-Madis-Vainu.JPG

Uku Madis Vainu & Indrek Vainu

Uku Madis Vainu är en 7-årig sångare och violinist från Tallinn, som sedan födseln fått växa upp i ett hem fullt av levande musik. Hans pappa Indrek repeterar ofta hemma med ensemblen Robirohi och då har alltid Uku Madis varit med. Han blev djupt imponerad av gruppens violinist som 2-åring och började imitera honom. Samtidigt började han sjunga med i de sånger han hörde omkring sig på CD-skivor med barnvisor och sånger ur Robirohis repertoar. Som 4-åring uppfylldes hans största önskan – han fick börja spela fiol. När lillkillen blev lite större och kunde sjunga rent började hans pappa Indrek kompa honom. Till en början spelade de tillsammans när familj och släkt träffades, men under 2012 har de också uppträtt i större sammanhang. Repertoaren består av både nyskrivna visor, traditionella låtar och folkvisor. Uku Madis var också med på sångtävlingen Laulukarusell (Sångkarusellen) för barn där han vann den yngre åldersgruppen och sedan blev utnämnd till vinnare av hela Laulukarusell.

 

Uku Madis Vainu & Indrek Vainu

Uku Madis Vainu on 7-aastane laulu- ja viiulipoiss Tallinnast, keda on elav muusika ümbritsenud omas kodus juba sünnist saati. Nimelt kodus toimusid isa Indrekul ansambli Robirohi proovid, mille keskel väikemees seetõttu paratamatult viibis. Ansambli viiulimängijat kuulates vaimustus Uku Madis 2-aastasena viiulist, hakates seda imiteerima. Samal ajal hakkas laulma järgi laule, mida enda ümber kuulis - nii lastelaulude CD’delt lastelaule kui ka mitmeid isa ansambli laule. 4-aastasena täitus ta varasem suur soov - hakkas viiulit õppima.  Kui väikemees kasvas suuremaks mudilaseks ja juba kindlamalt viisi pidama hakkas, astuski isa Indrek lihtsalt tema laulude saatja rolli mõne saatepilliga. Esialgu Uku esines oma pereringiga seotud üritustel, aga äsjamöödunud 2012 aasta jooksul oleme esinenud juba mitmetel kontsertlavadel. Esitatavate palade hulgas on nii autorilaule kui ka mitmeid rahvamuusika laule ja -viise.  Uku Madis osales ka äsjasel Laulukarussellil kus läbi ime valiti ta noorema vanusegrupi võitjaks ja selle hooaja üldvõitjaks.

.

folkvart-2.jpgFolkvart

Folkvart består av fyra unga tjejer från Haapsalu, som under två år då och då träffas för att spela sina favoritlåtar främst från Estland och Sverige, men även Finland, Irland och andra länder. Nyligen har repertoaren kommit att bestå alltmer av egen musik.

Hanna-Liis Lao - flöjt

Karmen Aasanurm - dragspel

Laura Koemets - gitarr

Liisa Koemets – fiol

Folkvart

Folkvart on neli Haapsalu noort, kes teist aastat saavad aeg-ajalt kokku ja mängivad oma lemmiklugusid peamiselt Eestist ja Rootsist, põigates vahetevahel Soome, Iirimaale ja mujalegi. Viimasel ajal on repertuaaris tugevalt kanda kinnitanud ka omalooming.

Hanna-Liis Lao - flööt

Karmen Aasanurm - akordion

Laura Koemets - kitarr

Liisa Koemets – viiul

Leesikad-1.jpgLeesikad

Leesikad (Mjölon) är en Tallinns Franska Lyceums folkdanslag. Vi har fem olika lag för elever i olika åldrar och även ett spelmanslag. Vi dansar estniska traditionella danser, helst till levande musik. Vi gör även livet intressant för oss genom att lära oss nutida dansspråk och nya koreografiska danser till arrangerad folkmusik och nyskriven musik, där ofta traditionella inslag ingår och lyser igenom. 

Vår dansledare Kristiina Kapper och spelledare Kaarel Kõivupuu har under de senaste två åren stött på danser och musik från Rågöarna i olika workshops. 2012 lyckades de komma till Stockholm för att där lära sig danser och låtar direkt av rågöborna i Stockholm. Deras nya kunskaper och erfarenheter färgade av sig på vår repertoar och redan i januari 2013 uppträdde Leesikad’s äldre danslag på Balticas förfestival med ett program med rågödanser och rågömusik.

Juhan Bernadt hjälpte oss förbereda programmet. Utöver dansutlärningen visade han även äldre filmer med rågödanser och berättade om Rågöarnas historia, kultur och rågöbornas öde.

Leesikad

Leesikad on Tallinna Prantsuse Lütseumi rahvatantsurühm.  Tegutseme viies erinevad vanusegrupis, lisaks iseseisev pillirühm. Tantsime eesti pärimuslikke tantse, eriti meelsasti elava muusika saatel. Lisaks teeme oma elu huvitavaks nii rahvamuusikatöötlustele kui muule helitaustale loodud uue ja kaasaegses tantsukeeles koreograafiaga, millest enamasti jätkuvalt kumab läbi traditsioonile tuginemine.

Meie tantsuõpetaja Kristiina Kapper ja pillirühma juhendaja Kaarel Kõivupuu on viimase kahe aasta jooksul puutunud erinevates töötubades kokku pakri tantsude ja pillimuusikaga. 2012. aasta suvel õnnestus neil koos oma ala asjatundjatega sõita Stockholmi külla sealsetele pakrilastele ning õppida otse neilt. Loomulikult kajastusid uued teadmised ka Leesikate tegemistes ja juba 2013. aasta jaanuaris astus meie vanem rühm Baltica eelfestivalil üles pakri tantsude ja pillilugudega. Kava aitas ette valmistada Juhan Bernadt, kes enne tantsusammudele keskendumist näitas tantsijatele vanu videosid, rääkis Pakri saarte ajaloost ja kultuurist ning pakrilaste saatusest.

Singsby-saangkoer.jpg

Singsby Sångkör

Singsby Sångkör är en blandad kör som grundades 1925 och firar 87 år i år. Under årens lopp har det funnits både damkör, manskör och blandad kör i Singsby, ibland till och med samtidigt. Jenny Mendelin, som nu leder är kören är den sjätte dirigenten under körens 87 åriga historia.

Singsby Sångkör består idag av 27 medlemmar inklusive dirigenten. Medlemmarna kommer från Singsby, Karperö, Koskö, Smedsby, Grönvik, Helsingby och Vasa. Vi sjunger både finlandssvenska och rikssvenska folkvisor, men även modernare sånger finns nu på repertoaren.

Singsby Sångkör

Segakoor Singsby Sångkör (Singsby Laulukoor) asutati 1925 ja tänavu tähistab koor oma 87 sünniaastat. Aastate jooksul on Singsbys olnud nais-, mees- ja segakoor, periooditi isegi korraga. Jenny Mendelin, kes praegu juhatab koori on koori kuues koorijuht oma 87 ajaloos.

Praegu on Singsby Sångkör 27-liikmeline segakoor koos koorijuhiga. Lauljad elavad Singsbys, Karperös, Koskös, Smedsbys, Grönvikis, Helsingbys ja Vaasas. Me laulame nii soomerootsi kui ka rootsi rahvalaule, aga ka kaasaegsemaid laule leidub repertuaaris

Blslaget-(1).jpgBlåslaget

Blåslaget är en blåsorkester verksam vid Svenska bildningens vänner i  Åbo r.f. och fungerar dessutom som studiekrets vid Åbo svenska  arbetarinstitut. Vår repertoar består av både traditionell blåsmusik,  omarbetningar av klassiska musikstycken och swing. Många musikstycken  är arrangerade för blåsorkester av våra egna medlemmar. Som dirigent  turas Mikko Lagerspetz om med svägerskan Carita Lagerspetz. 

Vårt huvudnummer vid sångarfesten är Andante Moderato ur Bernhard  Henrik Crusells (1775-1838) Klarinettkonsert nr 3, med Carita som  solist. Crusell var internationellt känd klarinettvirtuos och kompositör född i Finland, men efter 1791 verksam mest i Sverige.  Fanfaren Det gingo två jungfrur i dansen använder motiv från två  finlandssvenska folkmelodier och får i Hapsal sitt uruppförande.

Dirigent: Mikko Lagerspetz 

Blåslaget

Blåslaget on puhkpilliorkester, mis toimib ühingu Svenska bildningens vänner (Rootsi hariduse sõbrad) juures Turus ning samaaegselt moodustab õpperingi Turu rootsi töölisinstituudis. Meie repertuaar sisaldab nii traditsioonilist puhkpillimuusikat, klassikaliste palade töötlusi ja swingi. Palju muusikapalasid on meie enda liikmete poolt seatud puhkpilliorkestrile. Dirigendipuldis jagab Mikko Lagerspetz vastutust oma vennanaise Carita Lagerspetziga. 

Meie peanumber laulupeol on Andante Moderato Bernhard Henrik Cruselli (1775-1838) kolmandast klarnetikontserdist ja solistina kuuleme Caritat. Crusell oli rahvusvaheliselt tuntud Soomes sündinud klarnetivirtuoos, kes peale 1791 töötas enamasti Rootsis. Fanfaar Det gingo två jungfrur i dansen (Kaks neidu astusid tantsus) kasutab kahe soomerootsi rahvalaulu motiivi ja esitatakse esmakordselt Haapsalus.

Dirigent: Mikko Lagerspetz

Raadmansoe-skaergaardskoeren.jpg

Rådmansö Skärgårdskör 

Rådmansö Skärgårdskör är en samling glada körsångare och folkmusiker som under ledning av Lillemor Klockare framför folkmusikrelaterad körsång och spelmansmusik i Roslagen samt Ålands och Åbolands skärgårdsregioner. Medlemmar är körsångare och musiker från Roslagen, främst Norrtälje kommun.

 

Rådmansö Skärgårdskör 

Rådmansö Skärgårdskör (Rådmansö Sarestikukoor) on grupp rõõmsaid koorilauljaid ja rahvamuusikuid, kes Lillemor Klockare juhendamisel esitab rahvamuusika kooriseadeid ja Roslageni, Ahvenamaa ja Åbolandi saarestikest pärit rahvapäraseid palasid.

Liikmed on koorilauljaid ja muusikud Roslagenist, eelkõige Norrtäljest.

AuroraFanan.jpg

Aurorakören 

Aurorakören (Aurorakoor) i Åbo är en svenskspråkig blandad kör med ett trettiotal  sångare i olika åldrar. Kören grundades år 1963, och firar i år sitt  50-årsjubileum. Det finlandssvenska körsångsarvet är centralt i körens  repertoar, men den sjunger också finska och utländska sånger. Sedan  hösten 2012 dirigeras Aurorakören av Mats Lillhannus. 

Aurorakören 

Aurorakören Turust on rootsikeelne segakoor kolmekümne lauljaga erinevas vanuses. Koor loodi 1963 ja tähistab tänavu oma viiekümnendat juubelit. Soomerootsi koorilaulu pärand moodustab koori repertuaari tuumikut, aga lauldakse veel soome ja välismaisi laule. Aastast 2012 juhatab Aurorakören’i Mats Lillhannus.

Uergleigarid-2.JPG

Ürgleigarid

Ürgleigarid (De gamla lekarna) är ett folkdanslag från Tallinn som under Georg Jüriados ledning helhjärtat ägnat sig åt rågödanserna. Gruppen har till och med sytt rågödräkter åt sig. De har lärt sig inte bara rågödanser utan även ett speciellt sätt att dansa på av Rågöarnas folkdanslag i Stockholm.

Ürgleigarid dansar estniska folkdanser och sjunger folkvisor på ett så autentiskt sätt som möjligt. Gruppen består av 30 medlemmar i åldrarna 40-65. Ürgleigarid’s spelmän spelar fiol, kannel (estnisk cittra) och dragspel. Ürgleigarid hör till folkmusikföreningen Leigarid (www.leigarid.ee) som grundades 1969 av den legendariske estniske folkloristen Kristjan Torop.

Ürgleigarid

Tallinna rühm Ürgleigarid on Georg Jüriado eestvedamisel võtnud oma südameasjaks pakri tantsude tantsimise. Rühm on valmistanud endale isegi Pakri rahvarõivad. Tantsude õppimisel lähtuvad nad Stockholmi pakri tantsurühma repertuaarist ja esitusviisist.

Ürgleigarid tantsib eesti rahvatantse ja laulab rahvalaule võimalikult autentsel viisil. Ansamblil on 30 liiget vanustes 40-65. Ürgleigaridi pillimehed mängivad viiulit, kannelt ja akordionit. Ürgleigarid kuuluvad ühingu Leigaridi (www.leigarid.ee) juurde, mida legendaarne eesti folklorist Kristjan Torop ausutas 1969.

Sangens-vanner.jpg

Sångens vänner

Sångens Vänner i Åbo är en blandad kör med anor i den folkliga sång- och musikrörelsen. Idag fungerar kören i samarbete med Åbo Svenska Arbetarinstitut och erbjuder nya kursdeltagare möjlighet att lära sig mera om körsång. Sångens Vänner sjunger både nytt och gammalt: visor av olika slag, schlager och finlandssvenska körklassiker. I dagens läge har kören 20 sångare i åldern 20-80 år fördelade på tre stämmor (SAB). Sedan hösten 2011 är Henrica Lillsjö körens dirigent.

Sångens vänner

Turus tegutseval segakooril Sångens Vänner (Laulu Sõbrad) on juured rahvaliku laulu- ja muusikaliikumises. Täna toimib koor koostöös Turu Rootsi Töölisinstituudiga ja pakub uutele osalejatele õppimisvõimalusi koorilaulu alal. Sångens Vänner laulab nii vanemat kui uuemat materjali: erinevaid laule, lööklaule ja soomerootsi kooriklassikat. Praegu laulavad 20 lauljat kooris vanuses 20-80 kolmehäälselt (SAB). Alates sügisest 2011 juhatab Henrica Lillsjö koori.

Vormsi_rahvatantsurhm.jpg

Ormsö Danslag

Danslaget startades av Anu Johani 1992 och leddes under ett år av Mart Mölder. Från 1994 leds folkdanslaget av Eidi Leht. Under årens lopp är det många öbor som deltagit i folkdanslaget. Ormsös folkdanslag har även uppträtt i Estland och utomlands. Från och med 2002 har folkdanslaget årligen deltagit i den internationella folkkulturfestivalen Europeade i en mängd europeiska länder och visat upp den traditionella ormsökulturen.

Ormsös folkdanslags repertoar grundar sig på gamla estniska folkdanser, sällskapsdanser och kontradanser. En viktig målsättning är att samla in och bevara den speciella estlandssvenska folkkulturen på Ormsö.

• Dansarna i laget bär stolt dräkter som är skapade utifrån originala folkdräkterna.

• En av musikerna spelar en estlandssvensk cittra. Detta är en tradition som inte okänd för andra delar av Estland.

I folkdans- och spelmanslaget medverkar dansare och musiker av olika generationer och åldrar: under repetitioner är även de allra minsta med och förhoppningsvis kommer det kunna skapa ett intresse för musik och dans. Vår önskan är att de yngre bär kulturen vidare, att kunskapen om traditionerna sprids och utvecklas

Vormsi rahvatantsurühm

Tantsurühmale pani aluse Anu Johani 1992. aastal. Vahepeal vedas peaaegu aasta rühma tegemisi Mart Mölder. Alates 1994 aastast on rühma juhendanud Eidi Leht. Tänaseks on rühmas tantsinud palju saare inimesi. Vormsi Rahvatantsurühma esinemisi on saanud publik näha nii Eestis kui kaugemalgi.

Alates 2002. aastast oleme igal aastal osalenud rahvusvahelisel Rahvakultuurifestivalil Europeade paljudes Euroopa riikides, kus meie eesmärgiks on tutvustada Vormsi eripärast rahvakultuuri.

Vormsi rahvatantsurühma põhilise repertuaari moodustavad vanad eesti rahvatantsud, seltskonna- ja kontratantsud. Oluliseks eesmärgiks on liikmed enda jaoks püstitanud koguda ja säilitada Vormsi saarele iseloomulikku rannarootsi rahvakultuuri:

- rühma tantsijad paistavad silma oma eripäraste ja meeldejäävate originaalilähedaste rahvariietega, mida me suure mõnuga kanname

- kapellis mängib pillimees rannarootsi muusikariista cittrat mis on samuti mandri-Eesti jaoks tavatu.

Rahvatantsurühma tegemistes löövad kaasa nii tantsijad kui pillimehed erinevatest generatsioonidest ja vanuses: proovides on kaasas kõige pisemad, kes loodetavasti saavad nii kaasa oma muusika ja tantsupisiku. Meie ühiseks lootuseks ja sooviks, et nooremad annavad edasi, kasvab traditsioonide tundmine ja teadmine ning alalhoidmine.

Noarootsinaised.jpgNoarootsi Naised

Folkdansgruppen Noarootsi Naised (Nuckökvinnor) grundades hösten 2004. Deras repertoar innehåller inte bara estniska folkdanser utan också estlandssvenska folkdanser och sånglekar.

De har uppträtt på tillställningar i Nuckö kommun och på Läänemaas dansfester. De har även deltagit på dansfester i Tallinn, Estlands första dansfest för kvinnor i Jõgeva, Estlandssvenska Kulturföreningens 20-årsjubileum 2008 i Nuckö och Den stora svenskdagen i Nuckö 2009.

Aibolands museum i Hapsal arrangerar varje sommar temadagar. I juli 2012 deltog Noarootsi naised på “Rödspättedagen” med en presentation av estlandssvensk kultur.

En av deras viktigaste uppträdanden ägde rum i augusti 2012 i Åbo på kulturfestivalen ”Aiboland. Åboland. Kontakter över havet”. Där hade gruppen både estniska och svenska folkdanser och sånglekar i programmet.

I år förbereder man sig för att delta på den internationella folklorefestivalen Baltica.

Noarootsi Naised

Rahvatantsurühm Noarootsi Naised alustas tegevust 2004. aasta sügisel. Nende repertuaari kuuluvad eesti rahvatantsud ja ka rannarootsi teemaga seonduvad rahvatantsud ning laulumängud. Nad on esinenud Noarootsi valla üritustel ja Läänemaa tantsupidudel, lisaks osalenud ka Tallinnas tantsupeol, Jõgeval Eesti esimesel naistetantsupeol, Eestirootslaste Kultuuri Seltsi 20. aastapäeval 2008. aastal Noarootsis ja üritusel “Suur Rootsi Päev” Noarootsis 2009. 2012. aasta juulikuus käisime esinemas ja rannarootsi kultuuri tutvustamas Rannarootsi Muuseumi teemapäeval „Lest“.

Üheks suuremaks esinemiseks on olnud ülesastumine 2012. aasta augustis Turus kultuurifestivalil „Aiboland. Åboland. Kontakter över havet“ (Aiboland. Åboland. Sidemed üle mere.”). Kavas olid nii eesti kui rootsi rahvatantsud ja laulumängud. Käesoleval aasta juulikuus on osaleb tantsurühm rahvusvahelisel folkloorifestivalil Baltica.



© MH 2009 | Roslagsgatan 57 ½ tr. ned, 113 54 Stockholm | Tel: +46 8 612 75 99 |

e-post: info@estlandssvenskarna.org | webmaster@estlandssvenskarna.org