​

​

​

UR INNEHÅLLET:

Alexander Rosen tog sig in via skorstenen för att fria sid 3

​

Text på Nargödialekt: Styrmannens grundstötning sid 4

​

Rättelse från dec-numret Johan Enggrön med hölasset sid 4

Exakt 75 år sedan Vello Viliberg lämnade Nargö sid 5

​

Nargö har tömts fyra gånger genom historien sid 6

​

Evakueringsordern 1944 gav två dagars respit sid 7

​

Svenskbyborna blir fler. Visning av Svenskbygården sid 8

​

800-årig kyrka centrum för Svenskdagen i juli sid 11

​

Ny vepa om estlandssvenskarna av Peter Nylander sid 12

​

Rec: Suur Haapsalu Sonas ja Pi/dis av Ende! Susi sid 13

Land i Rigabukten? Fyra bokstäver. sid 13

​

Eduard Lepp född på Ormsö flydde med flyg 1944 sid 14

​

Valet 1919 till en konstituerande församling av Mson sid 15

​

En estlandssvensk kvinnas livsberättelse av A Lilja sid 20

​

Estlandssvensk sångfest arrangeras först 2020 sid 28

​

Vad heter barnen på skolfotona från Reva! och Nargö? sid 29

Skolmärke efterlyses från Svenska gymnasiet i Hapsal sid 30

Estlandssvenska DNA-spår till Syd- och Mellansverigesid 32

Rikard Hjerpe vann SM i Pac Man sid 34

Till vila: Karin Ericson i Rågöbornas Danslafg sid 34

​

Tårta, tavla och tal på SOV:s 110-årsfest sid 36

Stående inslag:

Kalendariet

Från fårr gånga

Hem bygds föreningarna

Familjenyheterna

sid 11

sid 19

sid 31

​

Alexander "Styrman" Rosen använde en ovanlig ingång när han skulle fria till Henrietta Freiberg. Läs mer på nästa sida! Bakom paret står döttrarna Dagmar gift Penshofftill vänster och Eugenia "Geni" gift Nlilirks.

​

Bilden på forsta sidan: Alexander "Styrman" Rosen använde en ovanlig ingång när han skulle fria till Henrietta Freiberg.

Bakom paret står döttrarna Dagmar gift Penshofftill vänster och Eugenia "Geni" gift Nlilirks.

​

​

​

​

​

​

​

                                                                                   Lars Rönnberg

​

​

Kustbon nr 1 2019

Ordförande har ordet

​

För 110 år sedan, den 19 februari 1909, hölls det första konstituerande sammanträdet för Svenska Odlingens Vänner på Bysholms herrgård. När vi nu ser tillbaka på alla dessa år ser vi att föreningens verksamhet har formats av den tid under vilken föreningen var verksam i. Under de första åren, under den ryska tiden, var det bildningsverksamheten som stod i centrum: folkskolor grundades och SOV gav ekonomiskt stöd till andra skolor.

Under Estlands första självständighetstid fortsatte intresset för bildningsverksamheten, Birkas folkhög - och lantmannaskola öppnades 1920. Kustbon startade 1918, även om det inte var SOV:s tidning från starten var det ändå SOV:s ledning som stod bakom tidningen. Under krigsåren stoppades Kustbon från att utkomma och SOV förbjöds. När sjuktransportema och evakueringen över Östersjön var SOV med och organiserade. Man sa att ett medlemskort i SOV innebar en biljett till ett fartyg över Östersjön.

​

SOV återbildades vid ett konstituerande möte i Stockholm den 29 mars 1945. Viktor Aman beskrev mötet med några meningar i ett referat som också kan beskriva SOV:s verksamhet under hela efterkrigstiden i Sverige: "Vi ha så mycket gemensamt; vi vill bevara kontakten med varandra; vi vill minnas och vårda; vi vill ingå i det svenska samhället, men vi vill icke spårlöst försvinna; vi vill ha en sammanslutning som för vår talan. Detta vill SOV i Sverige verka för." Denna beskrivning tycker jag håller än idag. Vi är en samlingspunkt för estlandssvenskarna, i denna lokal och genom Kustbon, vi sprider kunskap om estlandssvenskarna, vi arbetar med att dokumentera och bevara det estlandssvenska kulturarvet och vi samarbetar med andra estlandssvenska organisationer, hembygdsföreningarna i Sverige och organisationerna i Estland för samma syften.

Allt för att vi ska fortsätta vara vänner till den svenska odlingen, den estlandssvenska kulturen. När vi nu höjer glasen för att skåla för att det gått 110 år sedan SOV bildades måste vi också hylla alla de människor som lyft upp och burit föreningen både under historiens ljusa och mörka tider: våra förfäder som kämpade för att Svenska Odlingens Vänner skulle få bildas, generationer av medlemmar, förtroendevalda funktionärer, frivilliga och eldsjälar.

Bland alla dessa väljer jag några få namn att nämna: Hans Pöhl, Nikolaus Blees, Mathias Westerblom, Elmar Nyman, Sven Salin. Våra förfäder, medlemmarna, förtroendevalda funktionärer, frivilliga och eldsjälar - det var alla de som var Svenska Odlingens Vänner under dessa 110 år - och det är ni som idag och i morgon för SOV vidare. Jag vill avsluta med avslutningsorden i Sven Ahlströms Jubileumsprolog: "Må optimismen spira! Vi önskar därför SOV god hälsa fram till nästa jubileum där odling och kultur betyder liv och minnen från den gamla och den nya tiden!"

​

Lars Rönnberg

Ordförande

​

​

​

​

​

​

​

​